advertisement

ULF fÃredrag okt2005

33 %
67 %
advertisement
Information about ULF fÃredrag okt2005
Education

Published on February 8, 2008

Author: Savin

Source: authorstream.com

advertisement

Välfärdsstatistik under 30 år:  Välfärdsstatistik under 30 år ULF Varför ULF ?:  Varför ULF ? Följa samhällsutvecklingen. Lyfta fram företeelser och utvecklingstendenser som rör befolkningens välfärd i stort Belysa skillnader mellan grupper: ungdomar – äldre, barnfamiljer – ensamstående, arbetare – tjänstemän, invandrare – infödda, storstadsbor – glesbygdsbor Statistik om välfärdsutvecklingen är viktig för beslutsfattare, forskare och journalister, men även av stort intresse för allmänheten ULF genomförs på uppdrag av Sveriges Riksdag ULF – Undersökningarna av levnadsförhållanden:  ULF – Undersökningarna av levnadsförhållanden Besöksintervjuer varje år sedan 1975 – ca 6 000 per år. Totalt över 200 000 intervjuer Rikstäckande sannolikhetsurval 16-84 år Ca 700 indikatorer varje år (uppgifter om välfärden) ULF – 11 välfärdskomponenter:  ULF – 11 välfärdskomponenter Arbetsmiljö Boende Ekonomi Fritid Hälsa Politiska resurser Sociala relationer Sysselsättning Transporter och kommunikationer Trygghet och säkerhet Utbildning ULF – 11 välfärdskomponenter:  ULF – 11 välfärdskomponenter Arbetsmiljö Boende Ekonomi Fritid Hälsa Politiska resurser Sociala relationer Sysselsättning Transporter och kommunikationer Trygghet och säkerhet Utbildning Slide8:  Teman och periodicitet inom ULF-undersökningarna Slide9:  Omfattar nära hälften av urvalen för 8, 16 och/eller 24 år sedan. Panelansatsen gör det möjligt att studera "flöden", dvs. hur olika grupper rekryteras och förändras över tiden. Högre statistisk precision jämfört med oberoende urval. Panel i ULF sedan 1986 Slide10:  Folkbokföringsuppgifter, sociala kontrolluppgifter: sjukpenning, pensioner, arbetslöshetsunderstöd, bostadsbidrag m.m. (Försäkringskassan) Deklarationsuppgifter (RSV) Studielån (CSN) Socialbidrag, dödsorsaker (Socialstyrelsen) Registeruppgifter i ULF Slide11:  Urvalsstorlekar och bortfall i ULF 1975–2004 Slide12:  Bortfallskategorier i ULF 1975–2004 Slide13:  Survey of Income and Living Conditions: EU:s gemensamma reglerade årliga survey, “inbakad” I ULF sedan 2004 Vissa nya frågor i ULF gemensamma för SILC Vissa gamla frågor anpassats till SILC De flesta gamla frågor exakt desamma som tidigare Ingen övre åldersgräns Vissa data samlas in för hela hushållet (boende, sysselsättning, utbildning, ekonomi) Registeruppgifter: Inkomster, ekonomi, utbildning EU–samarbete (SILC) Slide14:  SILC är liksom ULF en årlig undersökning och genomförs i alla 25 EU-länder plus ansökarländerna samt Norge, Island och Schweiz, vilket betyder att det numera finns en stor harmoniserad undersökning inom Europa där jämförelser kan göras mellan länder och över tid. Speciell SILC–panel vid sidan om ULF: Eget urval om 9 000 personer i separat telefonintervju några veckor varje höst. Samma urval 4 år i rad. Ca 25% av urvalet byts ut varje år. SILC (forts.) Slide15:  Resultaten från ULF tillgängliga 6–8 månader efter avslutad datainsamling Rapporter ca 18 månader efter avslutad 2–års–datainsamling. Specialrapporter med helhetsbilder över välfärdens fördelning och utveckling, samt rapporter som tar upp avgränsade, speciella välfärdsproblem. Publicering från ULF Slide16:  SCB:s tidskrift Välfärd innehåller ofta artiklar baserade på uppgifter från ULF Resultat kan hämtas från www.scb.se : Statistikdatabasen >> Levnadsförhållanden Statistik efter ämne >> Levnadsförhållanden >> Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) Här finns bl.a. över 100 indikatorer över välfärdsutvecklingen i form av tabeller och diagram i tidsserier sedan i början av 1980–talet Publicering från ULF (forts.) Slide17:  Många specialbearbetningar görs på uppdrag, t.ex. särredovisningar av olika befolknings– grupper, geografiska regioner, mer kvalificerade statistiska analyser etc. Utlämnande av avidentifierade ULF-register för bearbetningar vid forskningsinstitutioner och liknande. Varje sådant utlämnande föregås av en noggrann skadeprövning. Statistik på uppdrag Slide18:  Ansvarsområden i ULF Slide19:  Här följer några axplock från utställningen: Under oktober månad pågår en utställning om ULF i SCB:s bibliotek, Karlavägen 100. Slide20:  Vi diskuterar ofta politik… Män och kvinnor i olika åldrar som oftast deltar i politiska diskussioner 1980–2004. Intresset att diskutera politik har ökat i samtliga åldersgrupper för både män och kvinnor sedan början av 1980-talet. 48,2 procent av männen och 40,2 procent av kvinnorna uppger år 2004 att de oftast deltar i politiska diskussioner. Slide21:  … Men är allt mindre engagerade i politiska partier Medlemskap i politiska partier 1980–2004 Medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början av 1980-talet. Åren 1980-81 var i genomsnitt 16,6 procent av männen i åldrarna 16-84 år medlemmar i något politiskt parti jämfört med 7,1 procent år 2004. Bland kvinnorna i samma åldrar är minskningen drygt 5 procentenheter, från 11,2 procent 1980-81 till 5,7 procent 2004. Slide22:  Andelen rökare fortsätter att minska Röker dagligen. Män och kvinnor efter åldersgrupp 1980–2004. Andelen som röker dagligen har för männen minskat från 35,1 procent år 1980-81 till 15,0 procent år 2004. För kvinnorna är minskningen från 27,9 procent 1980-81 till 17,5 procent 2004. Att andelen rökare minskar beror på en kombination av att allt färre ungdomar börjar röka och att allt fler vuxna slutar röka. Slide23:  … Men andelen snusare ökar kraftigt Män och kvinnor efter åldersgrupp 1980–2004. I genomsnitt snusade 23,4 procent av männen och 2,8 procent av kvinnorna år 2004. Det är en ökning från 20,0 procent för männen och från 0,9 procent för kvinnorna sedan 1996-97. Det betyder att snusning ökade relativt sett mer bland kvinnor än bland män, över 200 procent, under en period på mindre än 10 år. Slide24:  Ökningen av andelen överviktiga eller feta har stannat av Överviktiga eller feta (BMI>25) *. Män och kvinnor efter åldersgrupp 1980–2004. Andelen överviktiga eller feta ökade kraftigt under främst 1990-talet, men ökningen har under senare år avstannat. Av männen i åldrarna 16-84 år är 49,9 procent överviktiga eller feta år 2004. Motsvarande andel bland kvinnorna är 35,5 procent. * Med övervikt menas ett Body Mass Index (BMI) över 25. BMI = vikt (kg) / längd (m) 2 Slide25:  Har besvär med sömnen Glidande tre-årsmedelvärden 1980– 2004 På grund av att alltfler unga har besvär med sömnen är sömnbesvär bland män numera lika vanligt i alla åldrar. Även bland kvinnor minskar skillnaderna mellan yngre och äldre. Slide26:  Få arbetare sitter länge vid datorn Procentandel anställda kvinnor och män 2002–03 samt förändring sedan 1994–95 Även om arbete vid dator ökat kraftigt inom arbetaryrkena är det inte många som besväras av detta – det gäller alltför få timmar per dag. Kvinnorna har nästan kommit ikapp männen då det gäller datoranvändning. Slide27:  Besvär av datorarbete allt vanligare bland tjänstemän Procentandel anställda kvinnor och män 2002–03 samt förändring sedan 1994–95 Nästan alla tjänstemän arbetar numera vid dator och 40 procent gör det mer än halva dagen. Var tredje besväras av detta och en på tio besväras i hög grad. Andelen män som besväras har ökat kraftigt sedan 1994-95 och skillnaderna mellan könen är nu liten. Slide28:  På motsvarande sätt har generations–skillnaderna accentuerats gällande boendet i äganderätt. Slide29:  Privatekonomin har nu återhämtat sig Män och kvinnor 25–34 år och 55–64 år i jämförelse 1980–2004. De privatekonomiska problemen ökade kraftigt under mitten av 1990–talet, och särskilt drabbades ungdomarna. Ensamstående föräldrar är en i särklass utsatt grupp. Slide30:  Fattigdomen ökade under mitten av 1990–talet, och främst drabbades unga människor. Slide31:  Något våld eller hot Män och kvinnor efter ålder 2002–03 och utvecklingen sedan 1992–93 Var femte man mellan 16 och 24 år drabbas av våld eller hot under ett år. Att äldre drabbas är mycket ovanligt. Trots detta är oron för våld störst hos dessa. Nära hälften av kvinnorna 75–84 år oroar sig för att råka ut för våld eller hot om våld. Oro för våld OBS! Skalorna är olika Slide32:  Yngre personer bor i allt mindre utsträckning i äganderätt, medan förhållandet är det omvända för äldre personer. Trångboddheten har minskat generellt, men för ensamstående föräldrar har den i stället ökat. Ensamboendet har ökat för yngre personer, men det har blivit vanligare att träffa vänner. Andelen i befolkningen som är medlemmar i politiska partier har halverats, men intresset att delta i politiska diskussioner har däremot ökat. Några slutsatser om välfärdsutvecklingen Slide33:  Äldres hälsotillstånd har blivit bättre, men de yngres hälsa har försämrats. Andelen med sömnbesvär har ökat kraftigt de senaste tio åren, i synnerhet bland kvinnor. Kvinnliga tjänstemän är numera den vanligaste kategorin på arbetsmarknaden. I början av 1980–talet var det manliga arbetare. Andelen ungdomar i förvärvsarbete har minskat kraftigt sedan i slutet av 80–talet, medan andelen äldre förvärvsarbetande i stort sett är oförändrad. Några slutsatser om välfärdsutvecklingen Slide34:  Andelen män och kvinnor med enbart grundskoleutbildning har minskat kraftigt sedan mitten av 70–talet. Samtidigt har andelen män med längre utbildningar inom teknik och naturvetenskap samt förvaltning/ekonomi/samhällsvetenskap ökat. Bland kvinnorna har vårdutbildningar, företrädesvis kortare, samt längre utbildningar inom förvaltning/ekonomi/samhällsvetenskap blivit vanligare. Kvinnorna drabbas numera lika ofta av våld eller hot som männen och våld mot kvinnor i tjänsten har mer än fördubblats sedan 1980–talets början. Några slutsatser om välfärdsutvecklingen Slide35:  Slut Se vidare ULF–utställningen i SCB:s bibliotek

Add a comment

Related presentations

Related pages

OralHealthGrade3 - SlideSearch.org - #1 Slide Search Engine

OralHealthGrade3. Tweet. Information about OralHealthGrade3. Education. Published on February 6, 2008. Author: Savin. Source: authorstream.com. Content ...
Read more