Teori

60 %
40 %
Information about Teori
Entertainment

Published on November 21, 2007

Author: Olivier

Source: authorstream.com

Steve Olander Högskolan Kristianstad Uppsala Universitet :  Steve Olander Högskolan Kristianstad Uppsala Universitet E-post: steve.olander@bet.hkr.se Tfn: 0709-725 644 Kriminologi:  Kriminologi Läran om brott och brottslingar Centrala kriminologiska frågeställningar:  Centrala kriminologiska frågeställningar Varför är vissa människor mer brottsbenägna än andra? Varför begår vi inte mer brott än vad vi gör? Varför varierar brottsligheten såväl nationellt som internationellt? Varför är vissa människor mer utsatta för brott än andra? Viktimologi Hur kan brott effektivast förebyggas? Tvärvetenskap:  Tvärvetenskap Biologi Psykologi Sociologi Psykiatri Socialpsykologi Juridik Ekonomi Kriminologisk teori :  Kriminologisk teori En ansats till att förklara variationer i brottslighet på individ- och/eller samhällsnivå. Teorier får konsekvenser:  Teorier får konsekvenser Teorier påverkar inriktning på vårt brottsförebyggande arbete Teorier påverkar vår kriminalpolitik Teorier vägleder oss i vårt arbete Teorier hjälper oss att förstå en komplicerad verklighet Teorier skiljer sig åt:  Teorier skiljer sig åt Generalitet (problemomfång) Antaganden om människans natur och hennes relation till samhället (ontologiska antaganden) Förklaringsnivå (mikro, meso, makro) Primär- och sekundär brottslighet Viktiga aktörer Brottspreventiva implikationer Vilka empiriska observationer man lutar sig mot Integrerade teorier Definition av brottslighet Thomas Hobbes (1660). Leviathan :  Thomas Hobbes (1660). Leviathan ”Why do men obey the rules of society?” … ”Of all passions, that wich inclineth men least to break the laws, is fear. Nay, excepting som generous natures, it is the only thing, when there is appearance of profit or pleasure by breaking the laws, that makes men keep them.” Den Klassiska Skolan Cesare Beccaria (1738-1794) och Jeremy Bentham (1748-1832):  Den Klassiska Skolan Cesare Beccaria (1738-1794) och Jeremy Bentham (1748-1832) Vi är rationella kalkylerande varelser Vi är alla potentiella brottslingar Vi har en fri vilja Vi styrs av två principer pain and pleasure När vi står inför en valsituation väger vi mellan kostnader och vinster av vårt handlande Jämlikhet inför lagen. Straff ska dömas efter brottets art inte brottslingens sociala status Öka kostnaden och minska vinsten av brott Cesare Beccaria:  Cesare Beccaria Det första avgörande steget mot ett avskaffande av dödsstraffet togs av den italienske vetenskapsmannen och politikern Cesare Beccaria (1738-1794). I skriften ”Om brott och straff” förde han fram kritik mot dödsstraffet och ifrågasatte dess rättfärdigande. Enligt Beccaria har inte staten rätt att beröva en människa livet eftersom det strider mot samhällsfördraget. Dödsstraffet är inte heller nödvändigt då livstids fängelse har samma avskräckande effekt. Livstids fängelse är till och med mer effektivt än ett dödsstraff, då ett livslångt lidande i fängelse ter sig värre för många presumtiva brottslingar än det snabbt verkställda dödsstraffet. Den Positivistiska Skolan Charles Darwin (1809-1882) och Cesare Lombroso (1835-1909):  Den Positivistiska Skolan Charles Darwin (1809-1882) och Cesare Lombroso (1835-1909) Ingen fri vilja Född till brottsling. Förutbestämd att begå brott (determinism) Brottsligheten har många orsaker Dess orsaker måste undersökas med vetenskaplig metod (empiriskt). Lombroso – ”Den kriminella människan” atavistisk avart. De tidiga positivisterna fann orsakerna till brott främst hos individen – biologiska förklaringar. Kriminella skiljer sig markant från laglydiga. T.ex. kroppsstorlek, armlängd och pannlobsstruktur. Senare kom positivister att studera personlighets-egenskaper och sociala orsaker till brott. Lombroso:  Lombroso I sitt verk ”On criminal man” utvecklade den italienska läkaren Lombroso tanken att vissa människor p.g.a. genetiska betingelser är dömda till kriminalitet. Han ansåg att man genom en frenologisk metod med studier av människors yttre kunde avgöra vilka som var kriminella till sin natur. Den födde brottslingen kunde bl.a. igenkännas på sitt apliknande utseende med ovanligt långa armar och stora öron, sluttande panna och utskjutande käkar. Lombrosos intresse för biologiska förklaringar utvecklades mellan 1859 och 1863 då han tjänstgjorde som läkare vid olika militära posteringar. Under denna tid kom han att samla in data om olika beteenden och anatomi på närmare 3 000 soldater. Anatomi och brott (Somatotyping) ”Kriminella” skiljer sig till kroppsbyggnaden från popula-tionen som helhet. De tenderar att vara mer muskulösa (mesomorphic) och mindre linjära (ectomorphic).:  Anatomi och brott (Somatotyping) ”Kriminella” skiljer sig till kroppsbyggnaden från popula-tionen som helhet. De tenderar att vara mer muskulösa (mesomorphic) och mindre linjära (ectomorphic). Wilson & Herrnstein (1985) ”Crime & Human Nature” (sid. 84). Burgess´s concentric zone theoryn (1925):  Burgess´s concentric zone theoryn (1925) Social desorganisationsteori Shaw & McKay (1942) :  Social desorganisationsteori Shaw & McKay (1942) Social desorganisation – refererar till stadsdelars, bostadsområdens strukturella och kulturella förutsättningar och förmåga att upprätthålla konventionella värden och att ta itu med lokala problem. Social desorganisationsteori Shaw & McKay (1942):  Social desorganisationsteori Shaw & McKay (1942) Social desorganisation varierar med bostadsområdens socioekonomiska status (t.ex. andel allmännyttans bostäder, andelen arbetslösa och andelen social bidragstagare), etnisk heterogenitet (etniska sammansättningen), boende mobilitet (in- och utflyttningar), familjestrukturen (t.ex. skilsmässotal och andelen ensamstående mödrar) och urbaniseringsgraden. Social desorganisationsteori Shaw & McKay (1942):  Social desorganisationsteori Shaw & McKay (1942) Sådana demografiska faktorer menar Shaw och McKay är av betydelse för uppkomsten av och vidmakthållandet av lokala nätverk och lokalt engagemang. Lokala nätverk, lokal samhörighet och lokalt engagemang påverkar i sin tur i lokalbefolkningens förmåga att uppdaga, tillrättavisa och åtgärda problembeteenden bland ungdomar – särskilt ungdomsgäng. Differentiella associationsteorin Sociala inlärningsteorin Edwin H. Sutherland:  Differentiella associationsteorin Sociala inlärningsteorin Edwin H. Sutherland Brottsligt beteende likväl som konformt beteende är socialt inlärt. Den brottsliga inlärningen omfattar brottstekniker, inriktningen av motiv, behov, rationaliseringar och attityder. En person blir brottslig på grund av ett överskott på gynnsamma definitioner av lagbrott över ogynnsamma sådana. Brottsligt kamratumgänge är en central orsak till egen brottslighet. Brott begås inte enbart bland de lägre samhällsklasserna Tabell 1. Differentiell association efter brottslighet. Procent. Uppsala skolundersökning.:  Tabell 1. Differentiell association efter brottslighet. Procent. Uppsala skolundersökning. Anomiteorin Robert K. Merton (1938):  Anomiteorin Robert K. Merton (1938) Kulturella mål och institutionella (strukturella) legitima medel. Anomi (uppgivenhet, hopplöshet) uppstår i diskrepansen mellan högt uppsatta kulturella mål och begränsade medel att realisera målen på legitim väg. Social ojämlikhet är en viktig orsak till brott. Olika anpassningsmönster vid anomi :  Olika anpassningsmönster vid anomi Figur 1. Materiell standard och brottslighet. Procent. Kristianstad skolundersökning. Jämfört med dina flesta skolkamrater har du det materiellt bättre el. sämre (t.ex. möjligheten att utöva olika fritidsaktiviteter, köpa skor och kläder som du vill ha, gå på bio etc.):  Figur 1. Materiell standard och brottslighet. Procent. Kristianstad skolundersökning. Jämfört med dina flesta skolkamrater har du det materiellt bättre el. sämre (t.ex. möjligheten att utöva olika fritidsaktiviteter, köpa skor och kläder som du vill ha, gå på bio etc.) Figur 2. Föräldrars äganderätt av bostad och egen stöldbrottslighet. Procent. Kristianstad skolundersök-ning.:  Figur 2. Föräldrars äganderätt av bostad och egen stöldbrottslighet. Procent. Kristianstad skolundersök-ning. Stämplingsteorin Howard Becker (1963). ”Outsiders.”:  Stämplingsteorin Howard Becker (1963). ”Outsiders.” Förklarar sekundär brottslighet. Stämpling, stigmatisering leder till vissa icke önskvärda effekter. Identifiering som ”kriminell” Förlust av konventionella sociala band Avvikande umgänge Alternativa straffmetoder Social kontroll teori:  Social kontroll teori Konformt beteende (laglydighet) snarare än brottslighet måste förklaras. Människan rationell varelse kapabel att väga kostnader mot vinster av sitt handlande. Personer som beräknar de sociala förlusterna av brott lågt kan enligt teorin förväntas vara mer brottsbenägna än personer som beräknar de sociala förlusterna högt. Människans natur måste kontrolleras. Sociala bandsteori Travis Hirschi (1969) :  Sociala bandsteori Travis Hirschi (1969) Hirschi identifierar fyra sociala band som reglerar människors brottsbenägenhet. Attachment (affektion / känslighet inför andras ogillande) Commitment (investering i konventionell livsstil) Involvement (graden av involvering i konventionella aktiviteter Belief (styrkan hos den moraliska övertygelsen att följa samhällets regler) Tabell 2. Attachment (affektion) efter brottslighet. Procent. Uppsala skolundersökning:  Tabell 2. Attachment (affektion) efter brottslighet. Procent. Uppsala skolundersökning Chi-två = 73, fg = 2, p = < 0,001, N = 778 Figur 3. Familjefaktorer och brottslighet:  Figur 3. Familjefaktorer och brottslighet Brukar dina föräldrar veta var du är ifall du går ut på kvällen? Figur 4. Commitment och brottslighet. Procent. Uppsala skolundersökning.:  Figur 4. Commitment och brottslighet. Procent. Uppsala skolundersökning. Figur 5. Commitment och brottslighet. Procent. Uppsala skolundersökning.:  Figur 5. Commitment och brottslighet. Procent. Uppsala skolundersökning. Slide31:  . Figur 6. Belief och egen brottslighet. Procent. Uppsala skolundersökning. ”Många brott skadar egentligen inte någon”, ”Det är helt okej att bryta mot lagen så länge du inte åker fast” och ”För att bli riktigt rik måste man bryta mot lagen”. Empiriskt stöd:  Empiriskt stöd Bra relationer till föräldrar Föräldratillsyn God skolanknytning (positiv inställning till lärare, utbildning och bra betyg) Hemorienterade aktiviteter av typen läxläsning Omfattande av konventionella värderingar angående brott Slide33:  Rutinaktivitetsteorin (Cohen & Felson, 1979) Enligt teorin måst tre villkor uppfyllas för att ett brott ska kunna äga rum Det krävs: 1. En motiverad gärningsman 2. Frånvaron av kapabla väktare 3. Ett lämpligt brottsobjekt Rutinaktiviteter Gottfredson & Hirschi (1990) Självkontrollteorin:  Gottfredson & Hirschi (1990) Självkontrollteorin Definition av självkontroll ”Idén om att människor skiljer sig åt i motståndskraft mot stundens frestelser” (min översättning) Låg självkontroll kännetecknas av impulsivitet, självcentrering, önskan om omedelbar behovstillfredsställelse och okänslighet eller likgiltighet inför andras behov och lidande. Styrkan i självkontrollen formas i tidig ålder (3-6 år) för att sedan vara relativt konstant över tid. Ingen specialisering Figur 7. Självkontroll och egen stöldbrottslighet. Kristianstad skolundersökning. ”När jag blir frestad att göra saker som man egentligen inte borde göra kan jag sällan avstå.”:  Figur 7. Självkontroll och egen stöldbrottslighet. Kristianstad skolundersökning. ”När jag blir frestad att göra saker som man egentligen inte borde göra kan jag sällan avstå.” Ålder och brott. Genomsnittligt antal brott (alla brott). N = 9 548. Ålder 7-70.:  Ålder och brott. Genomsnittligt antal brott (alla brott). N = 9 548. Ålder 7-70. Källa: Sampson & Laub, 2004. Delaktighet totalt i stöldbrott efter kön och årskurs. Uppsala. Procent.:  Delaktighet totalt i stöldbrott efter kön och årskurs. Uppsala. Procent. Delaktighet totalt i våldsbrott efter kön och årskurs. Uppsala. Procent.:  Delaktighet totalt i våldsbrott efter kön och årskurs. Uppsala. Procent. Självrapporterad brottslighet efter föräldrakontroll och kön. Procent.:  Självrapporterad brottslighet efter föräldrakontroll och kön. Procent. Källa: Gottfredson & Hirschi, 1994. Förebygga ungdomsbrottslighet och andra problembeteenden:  Förebygga ungdomsbrottslighet och andra problembeteenden Föräldrar bryr sig om och investerar känslomässigt i barnet Föräldrar övervakar och reglerar barnets beteende Föräldrar uppmärksammar och tar allvarligt på olika problembeteenden som barnet uppvisar Föräldrar klart markerar vilka beteenden som inte accepteras (Hirschi och Gottfredson, 1994) Tillsyn och brottslighet:  Tillsyn och brottslighet Brukar dina föräldrar veta var du är ifall du går ut på kvällen? Subkultur el. delkultur teorin:  Subkultur el. delkultur teorin Hur uppstår kriminella delkulturer? Varför är kriminella delkulturer koncentrerade till de resurssvaga områdena? Vad motiverar medlemmar i kriminella delkulturer att begå brott och andra avvikande beteenden? Vilka former av delkulturer existerar? Varför anpassar sig ungdomar på olika sätt till ett anomiskt tillstånd? Subkulturteorin – vill förklara underklassens gängbrottslighet:  Subkulturteorin – vill förklara underklassens gängbrottslighet Konflikt, radikala perspektivet:  Konflikt, radikala perspektivet Konflikt snarare än konsensus råder bland samhällsmedborgarna om allmänna värderingar och normer. Kapitalistsamhället skapar ojämnlikhet, orättvisa och klasskonflikt. En liten grupp med makt och ekonomiskt inflytande: Definierar vissa handlingar som brott därför att det ligger i deras egenintresse och skapar de sociala orättvisor som gör att de resurssvaga begår brott. Richard Quinney, 1974:  Richard Quinney, 1974 ”American society is based on an advanced capitalist economy” ”The state is organized to serve the interets of the dominant economic class, the capitalist ruling class” ”Criminal law is an instrument of the state and ruling class to maintain and perpetuate the existing social and economic order” ”Crime control in capitalist society is accomplished through a variety of institutions and agencies established and administered by a governmental elite, representing ruling class interests, for the purpose of establishing domestic order” Only with the collapse of capitalist society and the creation of a new society, based on socialist principles, will there be a solution to the crime problem” Kritiserar positivisterna:  Kritiserar positivisterna Positivisterna understödjer kapitalistiska värderingar. Positivisterna falsifierar verkligheten Positivisterna är kapitalismens budbärare Positivisterna föreslår felaktiga reformer Kriminologer ska arbeta med att skapa klassmedvetande ”class consciousness” genom att dokumentera bl.a. rättsstatens olika behandlande av olika grupper i samhället. Kritik mot konflikt teori:  Kritik mot konflikt teori Brott och brottslingar existerar i alla samhällen, inte bara kapitalistiska. Ålder och kön förutsäger brottslighet betydligt bättre än klasstillhörighet Positivisterna har varit framgångsrika med att lokalisera faktorer som förutsäger brottslighet bland alla samhällsskikt, inte bara underklassen. Livsloppsteorin Life course theory Sampson & Laub (1990):  Livsloppsteorin Life course theory Sampson & Laub (1990) Åldersbunden social kontroll teori De flesta ungdomsbrottslingar utvecklar inte en kriminell karriär Sociala band kan ändras över tid Livsloppsteorin:  Livsloppsteorin Ett livslopp kännetecknas av tre komponenter: Trajectorys = Stabila och långvariga beteendemönster Turning points = Livshändelser Transitions = Upphörande av stabila och långvariga beteendemönster tillföljd av livshändelser Familjeorsaker till brott i tidiga ungdomen:  Familjeorsaker till brott i tidiga ungdomen Familjekontext Nyckfull uppfostran och uppfostran med hot om våld Bristande tillsyn (övervakning) Känslomässigt avvisande från föräldrar Strukturella orsaker till brott i tidiga ungdomen:  Strukturella orsaker till brott i tidiga ungdomen Familjestorlek Splittrad familj Låg familjeinkomst Hög mobilitet Föräldrars kriminalitet och andra problembeteenden. Orsaker till brott i senare ungdomen och som vuxen:  Orsaker till brott i senare ungdomen och som vuxen Avvikande beteende är ett resultat av ”stängda dörrar” Brott försvårar konventionell anknytning (sociala band) Äventyrar utvecklandet av framtida konven-tionella sociala band (t.ex. arbetsmöjlig-heter och giftermål). Kumulativ effekt Transitions (upphörande):  Transitions (upphörande) Arbete Giftermål Life-Course Persistent Development:  Life-Course Persistent Development

Add a comment

Related presentations

Related pages

Theorie – Wikipedia

Eine Theorie ist ein System von Aussagen, das dazu dient, Ausschnitte der Realität zu beschreiben beziehungsweise zu erklären und Prognosen über die ...
Read more

teori.org | Anasayfa

Filozoflar dünyayı yalnızca değişik biçimlerde yorumladılar, oysa asıl sorun onu değiştirmektir. Karl Marx
Read more

teori - Wiktionary

Noun . teori c. theory; an unproven conjecture; theory; a set of statement attempting to explain certain phenomenon; theory; logical structure ...
Read more

Teori - Wikipedia, den frie encyklopædi

En teori er en forklaring på et fænomen eller et område af virkeligheden. En teori skal opfylde kravene til videnskabelige principper. Nogle teorier er ...
Read more

Teori - Wikipedia bahasa Indonesia, ensiklopedia bebas

Teori adalah serangkaian bagian atau variabel, definisi, dan dalil yang saling berhubungan yang menghadirkan sebuah pandangan sistematis mengenai fenomena ...
Read more

TEORI -バンブーコレクション-

岡山県倉敷市。竹家具ほか木工製品の製造。会社概要、製品ラインの紹介。
Read more

Teori – Wikipedia

Ordet teori härstammar ifrån en teknisk term inom den antika grekiska filosofin. Det grekiska ordet theoria, θεωρία, som betyder "att titta på ...
Read more

Kuram - Vikipedi

Bilimde kuram veya teori; bir olgunun, sürekli olarak doğrulanmış gözlem ve deneyler baz alınarak yapılan bir açıklamasıdır. Kuram herhangi bir ...
Read more

Teori Pembelajaran - Scribd - Read Unlimited Books

TEORI PEMBELAJARAN TOPIK 6. TOPIK 6 TEORI PEMBELAJARAN PENGENALAN Pendekatan pengajaran guru dalam bilik darjah amat bergantung kepada bagaimana pelajar ...
Read more

Teori og data - Leksikon for det 21. århundrede

En teori - indenfor erfaringsvidenskaberne - er et ordnet sæt af generelle påstande om de sammenhænge - særligt årsagssammenhænge - som gælder ...
Read more