LarsV071212

50 %
50 %
Information about LarsV071212
Education

Published on February 7, 2008

Author: Davide

Source: authorstream.com

Nätets nyheter 1: Hur man får ut mer av Google:  Nätets nyheter 1: Hur man får ut mer av Google Lars Våge Sambiblioteket Härnösand 12 dec 2007 Sök på svaret inte frågan:  Sök på svaret inte frågan Skriv inte in en fråga i Googles sökruta Det är inte frågan vi vill se i träffdokumenten Vi vill se svaret på frågan Skriv därför in en svarsmening men utelämna själva svaret ”The capital of Benin is” Det hjälper att föreställa sig vad man skulle vilja läsa när man söker Vad ska det stå i texten i det dokumentet? Tänk på hur du skriver in orden:  Tänk på hur du skriver in orden Det har betydelse för resultatet i vilken ordning du skriver in sökord Även om antalet träffar blir det samma är träfflistorna olika Det första ordet tilldelas mer vikt vid relevansrankingen Se upp om orden bildar en fras I så fall får du träffar på frasen överst i träfflistorna Vill du söka specifikt på frasen använd dubbla citationstecken runt den En fras kan kombineras med ”lösa” sökord Säg nej till träffar:  Säg nej till träffar Ett av de bästa sätten att begränsa är att tala om vad man inte vill ha Många ord kan ha olika betydelser i olika sammanhang Försök tänka ut ord som är typiska för det felaktiga sammanhanget För in dem i sökuttrycket med ett minustecken alldeles framför ordet Det kan också användas när sammanhanget är rätt men aspekten är lite fel salsa -dans Du söker i en gammal webb inte dagens:  Du söker i en gammal webb inte dagens Många tycks tro att man söker på webben som den ser ut just nu (i realtid) Helt fel – vi söker i ”asynkrona ögonblicksbilder” Vi söker i webbsidor som de såg ut när Google senast besökte dem Detta kan vara igår eller för två månader sedan Viktigare webbplatser indexeras oftare Text du ser i träfflistorna under länkarna fanns på sidan då, kanske inte nu Om inte klicka på Cached! Där finns versionen du fick träffen i Google är inställsam:  Google är inställsam Det går att styra vissa delar av hur Google fungerar Gå till sidan Preferences Bestäm själv vilket dialogspråk som ska användas Bestäm om träffar ska öppnas i nya fönster så att du har kvar träfflistan Bestäm om du vill se mer än 10 träffar per träffsida Slå av SafeSearch-filtret helt eller gör det mindre förlåtande Jag söker speciella dokumenttyper:  Jag söker speciella dokumenttyper Ibland vet man att man söker t.ex. ett dokument i PDF-format Andra gånger kan man tycka det skulle vara bra med en PowerPoint-presentation om ett ämne Det finns val av flera olika filformat i det avancerade sökformuläret Annars kan man skriva filetype: och valfri filändelse Detta fungerar bara med filformat med ett textinnehåll som Google kan indexera, alltså inte t.ex. bild- eller ljudfiler Bli en fältherre – avancerad sökning med fältkoder:  Bli en fältherre – avancerad sökning med fältkoder Sök på titeln på en webbsida – ger färre och mer fokuserade träffar -> intitle: (för enstaka ord) och allintitle: (för flera ord) Sök efter webbsidor på en viss webbplats, webbserver eller toppdomän -> site: Hitta webbsidor vars adress du bara minns delvis -> inurl: (för enstaka ord) och allinurl: (för flera ord) Hitta webbsidor som länkar till en annan -> link: Plocka fram den cachade kopian direkt -> cache: Information om en webbplats: -> info: Social och asocial syntax:  Social och asocial syntax Googles länksökning är asocial – går inte att kombinera med något Intitle går bra att kombinera med t.ex. site eller inurl – t.ex. intitle:bibliotek site:harnosand.se Filetype går också bra att kombinera med site – t.ex. filetype:ppt site:harnosand.se De sociala fältkoderna kan inte bara kombineras med varandra De kan användas tillsammans med lösa sökord eller hela fraser Hitta en PowerPoint-presentation på Uppsala Universitets webbplats som nämner Samsök - filetype:ppt site:uu.se samsök Ta en titt i Googles laboratorium:  Ta en titt i Googles laboratorium Bildsök och videosök och nyhetssök hittar man lätt men.. Google har en mängd specialsökningar på sidan More Google Products - klicka på More och Even More Här finns t.ex. bloggsök, boksök, Google Scholar, patentsök, Google Desktop och Google Earth Klicka på Google Labs så hittar du ännu fler De i Google Labs är inte färdigtestade men fungerar för det mesta alldeles utmärkt OBS att Googles specialiserade söktjänster tenderar att vara i beta-stadiet i flera år tyvärr Innan webben fanns Usenet:  Innan webben fanns Usenet Väldigt mycket information utbyttes via Internet redan innan webbens födelse 1991 och den grafiska webbläsarens tillkomst 1993 Den populäraste formen för att kommunicera förutom personlig e-post var Usenet Usenet består av ett mycket stort antal diskussionsgrupper för olika ämnesområden Via Usenet sprids fortfarande mycket information och filer I Google Groups kan man söka diskussionsgruppernas meddelanden tillbaka till starten i början av 80-talet Man kan också delta i grupperna via Google Groups Hur kan jag göra nyhetsbevakningar?:  Hur kan jag göra nyhetsbevakningar? Google har stöd för bevakningar baserade på sökord eller hela sökuttryck De kan levereras med e-post (s.k. alerts) eller som adresser till RSS-strömmar Bevakningarna går att lägga upp genom Googles nyhetssöktjänster Google var väldigt sena med sitt stöd för RSS även om alerts funnits länge Googles nyhetssöktjänster är uppdelade per språk och kan tyvärr inte samsökas Sedan nov 2006 finns även svenska nyheter i Google Nyheter Sverige Tänk på att datumsortera träfflista innan du kopierar en RSS-adress Hantera bevakningarna i Google Reader:  Hantera bevakningarna i Google Reader Google har en egen webb-baserad RSS-läsare som kan användas till nyhetsbevakningar Titta under More uppe till vänster Går att nå från Gmail också Använder man redan Gmail känns gränssnittet bekant Google Reader är tämligen intuitiv och praktisk med tangentbordskommandon Inte så grafiskt modern som de nyare ”Ajax-baserade” gränssnitten men pålitlig Kan importera prenumerationer från en OPML-fil Nätets nyheter 2: Hur man får ut mer genom att inte använda Google:  Nätets nyheter 2: Hur man får ut mer genom att inte använda Google Lars Våge Länksökning som fungerar bättre:  Länksökning som fungerar bättre Länksökning är ett viktigt verktyg, t.ex. för källkritik på nätet Googles länksökning är primitiv Man kan bara söka på vilka webbsidor som länkar till en viss webbsida - inlänksökning Man kan inte kombinera en sådan sökning med t.ex. ett vanligt sökord – asocial fältkod I övriga sökmotorer går det utmärkt att kombinera I Yahoo kan man också få fram länkar till alla dokument på en webbplats och välja bort interna länkar Använd Yahoo! Site Explorer Lite närhet skadar inte:  Lite närhet skadar inte Ofta retar man sig på att man fått träff på sökorden men att de förekommer i vitt skilda språkliga sammanhang på sidan Det behövs ett verktyg för att specificera att orden inte ska stå för långt ifrån varandra – detta kallas närhetsoperator Tidigare hade många sökmotorer stöd för närhetssökningar, t.ex. i Lycos och Altavista men aldrig Google I sökmotorn Exalead finns närhetsoperatorn NEAR som betyder att orden ska finnas högst 16 ord ifrån varandra Med operatorn NEXT kan man specificera att de ska stå bredvid varandra men utan specifik ordning Fler och flexiblare nyhetsbevakningar:  Fler och flexiblare nyhetsbevakningar Googles nyhetssöktjänster är uppdelade per språk Därför kan man inte göra sökningar över flera språk eller lägga upp sådana bevakningar Detta gör det besvärligt om man vill göra sökningar på t.ex. egennamn Google News har söktjänster för ett tjugotal språk Jämför med Yahoo News där man kan välja mellan ca 35 språk och kombinera dessa språk hur som helst i sökningen Bevaka t.ex. vad som skrivs om din favoritförfattare på svenska, tyska och engelska nyhetswebbplatser Finska finns i Yahoo men inte i Google Hugga av och kombinera friare:  Hugga av och kombinera friare Bibliotekarier är vana vid att kunna använda avancerade sökverktyg som trunkering, boolesk logik och att använda sökuttryck med parenteser Oavsett den relativa nyttan av dessa verktyg är det bra att ha tillgång till dem i speciella fall Google har inte stöd för trunkering och bara rudimentärt stöd för booleska operatorer Altavista hade länge fullt stöd för allt detta Idag finns Exalead som har trunkering och möjlighet att använda booleska operatorer med parenteser För finsmakarna går det t.o.m. att använda s.k. regular search expressions Lite mer akademiskt än Google Scholar:  Lite mer akademiskt än Google Scholar Många har tyckt att Google Scholar är ett bra verktyg jämfört med den alltför komplexa Samsök Kasta istället ett öga på Windows Live Academic För varje träff visas en slags databasposter De kan innehålla t.ex. författare, titel, tidskrift, förlag, år, volym och ibland abstract Framför allt innehåller de DOI-nummer De kan dessutom visas i referenshanteringsformat som BibTEX, EndNote och RefWorks och importeras till dessa Träfflistorna kan sorteras om efter författare, tidskrift och datum – inte bara ”relevans” Det finns en lista över ingående källor till skillnad från hos Google Scholar Stöd för OpenURL (SFX-knappar) liksom Google Scholar Språkliga relationer och associationer:  Språkliga relationer och associationer Google ger inte mycket hjälp förutom stavningskontroll och ibland relaterade sökningar längst ner i träfflistan Ask.com visar som standard till höger förslag på sökord för att dels expandera, dels fokusera sökningen Quintura visar ett ordmoln med språkligt relaterade sökord och ger förhandsvisningar av hur sökningen skulle förändras om ett sådant ord lades till SurfWax visar omfattande info om bredare och snävare termer för ord och för olika betydelser var för sig Språklig hjälp som förslag på relaterade termer borde visas oftare och mer exponerat i Google Träfflistor som visar mer information:  Träfflistor som visar mer information De linjära träfflistorna i Google ser ut som de som sökmotorerna använde för tio år sedan Det går att bygga in mycket mer information i en träffrepresentation Exalead – till höger visas relaterade sökuttryck och länkar till träffar sorterade efter bl.a. filtyp, språk, geografisk tillhörighet Kartoo – här visas en slags kartbild där träffarna är förbundna med linjer. Dessa markerar att det finns ord som förekommer ymnigt på bägge ställena och att dessa träffar alltså är lika till karaktären Clusty – med hjälp av automatisk klustring delas träffarna in i mappar där det finns en stor likhet mellan träffarna. Till klustren genereras representativa namn En bild säger mer än tusen ord:  En bild säger mer än tusen ord Vissa sökmotorer visar tumnagelsbilder av webbsidorna i träfflistan Bilder antingen av hur den cachade kopian ser ut eller hämtade från tjänster som Thumbshots.org Wisenut introducerade idén redan 2001 och Exalead har utvecklat den vidare I träfflistan kan man växla mellan ett läge med bilderna och utan Man kan också bläddra sig genom träfflistan med bilder av webbplatserna i fullstorlek Fördelen med dessa bilder är att de har sökorden markerade i texten Även de små bilderna kan ge en snabb överblick över vilka webbplatser bland träffarna som är seriösa Wikipedias allt större betydelse som källa och auktoritet:  Wikipedias allt större betydelse som källa och auktoritet Allt fler dagstidningar och tidskrifter citerar vanemässigt (engelskspråkiga) Wikipedia Ärevördiga Nature visade i en studie i december 2005 att kvaliteten var fullt jämförbar med Encyclopedia Britannica Deras undersökning kritiserades men Nature stod på sig och uppmanar forskare att skriva En av webbens mest besökta och lästa webbplatser vare sig man vill eller inte Ett fantastiskt socialt kunskapsprojekt som utmärks av social kontroll, global granskning, försök till manipulation (jfr WikiaScanner) Att söka på vad som sägs i en podcast eller streamad video:  Att söka på vad som sägs i en podcast eller streamad video Söktjänster som Googles Videosökning, Youtube eller Yahoos Audio Search söker alla på metadata Man kan inte söka i själva innehållet Nyare verktyg som automatisk taligenkänning råder bot på detta På så sätt skapas transkriptioner av talet i video- och ljudfiler Kräver separat programmerig per språk Den ”igenkända” texten görs sedan sökbar Flera sökmotorer för podcasting och streamad video har detta – Everyzing, Podscope, Blinkx Med dessa kan man gå in i filen just vid det tillfälle ett sökord sägs AOL har en podcastsökning med automatisk taligenkänning men ingen annan av de stora Hitta ljud eller bilder som liknar varandra:  Hitta ljud eller bilder som liknar varandra Automatisk taligenkänning löser inte problemet med att hitta ljud som liknar varandra till karaktären En sådan söktjänst behöver matas med ett ljudexempel för att kunna hitta likartade i sitt index Findsounds är en söktjänst för ljudillustrationer (kortare ljudfiler) som har funnits länge och gör just detta Man kan utgå från ett exempelljud från deras webbkatalog med taggade ljud Bildsöktjänster som svenska ImBrowse och franska Cydral bygger nya intressanta gränssnitt Här kan man söka som vanligt men gå vidare med utgångspunkt från ett exempel Utifrån detta kan likhet specificeras med avsikt på färg, textur och form Att hitta webben som inte finns mer:  Att hitta webben som inte finns mer De flesta större sökmotorer har cachade kopior som man kan titta på De är förhoppningsvis ca 1 dag till uppemot två månader gamla För äldre ögonblicksbilder av webbsidor och webbplatser kan man inte använda de vanliga sökmotorerna Överraskande få använder eller känner till Internet Archive och Wayback Machine Deras arkiv innehåller nu hela 85 miljarder webbsidor – världens i särklass största söktjänst! Täckningen som är sporadisk är från 1996 fram t.o.m. 4 månader bakåt i tiden från idag Andra arkiv finns som brittiska UK Web Archive och australiska Pandora

Add a comment

Related presentations