advertisement

GenetikdÃd

75 %
25 %
advertisement
Information about GenetikdÃd
Education

Published on February 6, 2008

Author: Rina

Source: authorstream.com

advertisement

Svenskt skogsbruk i det blå?:  Svenskt skogsbruk i det blå? Betraktelse över skogsgenetikens utveckling sista åren Dag Lindgren 02-05-07 Slide2:  Växtfysiologi studerar växternas utvecklingsförlopp och kontroll från DNA till hela träd. Den DNA-fokuserade växtfysiologin har ökat radikalt. Genetik studerar genetiska skillnader på populationsnivå. Genetiker är mer intresserade av oviktiga gener (markörer) än växtfysiologer. Skogsgenetiken vid SLU har reducerats de sista åren:  Skogsgenetiken vid SLU har reducerats de sista åren För drygt fem år sedan fanns tre professorer i skogsgenetik (Gösta E avkommeprövning; Anders P proveniensforskning och Dag L skogsgenetik). Nu finns en (Dag L), två har dragits in För tre år sedan var vi i Umeågruppen dubbelt så många forskare som idag. Då fanns en av fakulteten betald juniorforskare. Tendenserna i “Bengts” utredning har skärpts sedan utredningen skrevs. Slide4:  Det fanns för två år sedan fem doktorander i korridoren, varav en betalades av S-fak. Nu 0 i korridoren. Totalt har gen/fys nu 22 doktorander men bara två i skogsgenetik. Korridorens yngsta forskare (Anders F) är snart 50. Sveriges (enligt min åsikt) bästa skogsgenetiker (Alfred S) är under avskedande (prof i Japan). Ljusglimt för Umeå-genetik: Jag har nu fyra gästforskare, och fler på gång, men de är alla för högst ett år och fast anställda nånannanstans. Detta trappar jag nu ned för att jag skall kunna vara utomlands mer. Ljusglimt för Uppsala-genetik: De får behålla ca hälften av pengarna för professorn några år. De har en S-fak finansierad yngre forskare (Sanna B). Skogshögskolan Umeå har splittrats:  Skogshögskolan Umeå har splittrats Växtfysiologerna vid gen/fys har valt att flytta till växtfysiologerna på Umeå Universitet. Därmed splittras något jag tror varit värdefullt – en sammanhållen “Skogshögskola” i Umeå Det har bildats en samarbetsorganisation, (UPSC), det har gått mycket dåligt för Umeå-genetiken sedan dess. Genetikerna vid gen/fys har valt att stanna tillsammans med de andra skogliga enheterna vid Skogis, Umeå De delar av genetiken som arbetade närmast DNA på genetik har drabbats hårdast av reduktionerna (Reza Y är avskedad och Alfred S under avskedande) Länken mellan genetik och den alltmer molekylära växtfysiologin har därigenom avsevärt försvagats (jag tycker inte längre vi skall tillhöra samma institution). Vad jag förstår är den enda vinnaren bioteknik. Så SLU och Skogbruket stödjer bioteknik på annan “mindre visionär” forsknings bekostnad. SLU-skogsgenetik i fält:  SLU-skogsgenetik i fält SLUs långliggande försök med skogsträd inom “genetisk diversitet och förädling”. Det finns nu 300 ”aktiva” försök. Fyrtio av dessa anlades 1990-1995 och två senare. Tabellen visade när resp inst slutade anlägga fältförsök. Umeå gav upp efter Uppsala! Gen/fys förlorade sin sista skogstekniker 2001! Slutsats: SLUs genetikforskning håller på att förlora kontakten med “verkligheten”. Slide7:  SLU-bioteknik arbetar med GMO och somatisk embryogenes. För relevansanalys fordras interaktion med långsiktiga fälttest av kompetenta förädlingsinriktade skogsgenetiker. SLU har avvecklat kompetensen att anlägga fältförsök. Vill SkogForsk ta hand om fältdelen? För somatisk embryogenes är svaret ja, men för GMO? Tio år med GMO har lett till ett enda snabbt avvecklat fältförsök på Sävar. Därefter har GMO hållit sig i glasväxthus. I hela EU finns ingen fältplantering med barrträdsGMO. Detta ger inte underlag att tro på praktisk tillämpning på många decennier. Förresten gör nog SkogForsk en björntjänst åt SLU när de sköter somatisk embryogenes försöken, eftersom det bidrar till att fältförsöksorganisationen på SLU avvecklas. Beror nedgången på att genetiker inte är tillräckligt bra?:  Beror nedgången på att genetiker inte är tillräckligt bra? Nej! Genetikerna har till 1980-2001 producerat ca 40% av gen/fys uppsatser och doktorer, trots att de nu endast har 15% av resurserna (växtfysiologerna har resten). Huvudförklaringen är att “genetik” (kvantitativ genetik, populationsgenetik, genekologi) inte betraktas som tillräckligt upphetsande jämfört med inneområdet bioteknik! Jag kände det för två år sedan som svensk skogsgenetik tillsammans med SkogForsks förädling var i internationell toppklass. Förutsättningarna för detta har nu rivits sönder. Beror nedgången på att SLU saknar pengar?:  Beror nedgången på att SLU saknar pengar? Nej! För ett år sedan uppvaktade “föreningen” SLU. De fick då med sig hem temaforskningpengar till somatisk embryogenes (bioteknik), (830 kkr för 2002 och 2003). Någon månad därefter beviljade SLU “strategiska satsningar” någon miljon per år under fem år till GMO som man hoppas skall ge tidigare blomning under beteckningen genetik (inget för ett förslag från mig och prefekten). Bioteknik! Till bioteknik har SLU pengar, men inte “klassisk” genetik! Det var nästan tio år sedan SLU, s-fak eller inst gjorde någon “nysatsning” på genetik vid gen/fys (typ forskarass, doktorand, medverkan i nått gemensamt storprojekt). Beror nedgången på minskade externa anslag?:  Beror nedgången på minskade externa anslag? Detta har bidragit. Externa medel påverkas av SLU och skogsbruk, som ju tycker det skall vara bioteknik. Förutom att forskarna själva vill vara moderna om det går. Men bristande extern finansiering är ej huvudorsak, utan bristande tilltro på en framtid för SLU- genetik. Den genetik som lagts ned är på sätt och vis den som legat närmast bioteknik (t ex. MAS och QTL med DNA-markörer och andra markör-relaterade undersökningar). Samarbete mellan SkogForsk och SLU:  Samarbete mellan SkogForsk och SLU       Uppsatser med författare från SkogForsk (FoF) och SLU 1999-2001     Slutsats: Samarbete om klassisk genetik och växtfysiologi är mer omfattande för SkogForsk än samarbete om bioteknik Det område, där samarbetet mellan SkogForsk och SLU varit dokumenterat framgångsrikt är också det hårdast beskurna!!!!!! SkogForsk har donerat 20% Bengt Andersson till genetik-Umeå:  SkogForsk har donerat 20% Bengt Andersson till genetik-Umeå Min förhoppning var att denna demonstration skulle få SLU och Skogbruk att förstå att genetik inte bör förtvina Tyvärr har denna förhoppning inte infriats! (åtminstonde ej ännu???????????) Vem beror det på?:  Vem beror det på? Min huvudhypotes är att huvudorsaken är det – som jag nu tycker - dåraktiga svenska skogsbruket! De närvarande representerar SkogsSverige i genetik-frågor! Så ni inbjuds att ta tillfället i akt att försvara er! Fast det kanske är bäst jag talar till punkt först….. Slide14:  Klicka på skogsindustrierna… Klicka på FoU… Enda dokument: “Skogsindustrin i forskningsfronten! http://www.skogsindustrierna.org/filer/skogsindustrin_i_forskningsfronten.pdf En lovsång till biotekniken i växtförädlingen! Detta är grejen som skall effektivisera förädlingen!!! Ointresset av andra former av genetik än genteknik belyses av Skogsvårdsorganisationens omfattande utvärdering SUS 2001. Ordet genetik nämns bara när man menar GMO! Sverige är bioteknik-galet:  Sverige är bioteknik-galet Sista numret av Scientific American (maj 2002) har en åtta sidors annons om “Swedish Biotech”. Gen/fys och SLU är i och för sig en mycket liten del av detta. Men…. Skogen dras med av att Sverige anser sig vara så bra och investerar så mycket på biotech, så man inte har råd med skogsgenetik!!!! Liknande trender finns överallt i världen, men Sverige är värst!! I särklass värst om man skall tro Scientific American! Slide16:  IT har säkert en stor framtid och utomordentliga utvecklingsmöjligheter Ändå har IT och Ericsson “kraschat” ordentligt Kan man aldrig lära sig att man inte skall lägga alla ägg i samma korg? (Hur lovande det än verkar…) Det enda vi lär av historien är att vi intet lär av historien! Bioteknik har säkert en stor framtid och utomordentliga utvecklingsmöjligheter….. Ser ni vart jag vill komma? Slide17:  När man öppnar tidningen möts man ofta av påståenden i stil med i sista numret av Land (26 april 2002) “nya gener i skogen…. slår igenom om 5-10 år” (gentekniska gener alltså!) Tidigare trodde jag att skogsbruket kände viss skepsis, men nu har detta stått oemotsagt så ofta och på så många ställen, inklusive skogsbrukets egna organ, och resulterat i ett sånt helhjärtat stöd, så jag inser att svenskt skogsbruk köpt det helt och fullt. Vilka bestämmer över SLU-genetiken?:  Vilka bestämmer över SLU-genetiken? I SLUs styrelse sitter: Stefan Wirtén, direktör Skogsindustrierna (satt tidigare i Sfaks “styrelse”) S-faks “styrelse” har hela tre “externa” representanter: Bodegård (SNV); Björn Andrén (skogsdirektör, Holmen); Sven Lundell (LRF, ordf SkogForsk) SLU tycks peka med hela handen mot bioteknik SLUs och sfaks beslut torde därför vara väl förankrade i Skogbruket Svenskt skogsbruks konkurrenskraft:  Svenskt skogsbruks konkurrenskraft Gynnas av insatser som specifikt hjälper Sverige, försök med svenska arter, försök under skogsliknande svenska förhållanden och svenskstationerad kompetens som kan hjälpa Skogbrukets organ och utövare (t ex SkogForsks förädling). Missgynnas av grundläggande forskning vars resultat blir globalt användbara, men kan utnyttjas bättre av våra konkurrenter med kortare omloppstid. Slide20:  Svenskt skogsbruks långsiktiga konkurrenskraft försämras av att överföringen av resurser till bioteknik (GMO, genomics etc) från andra områden, såsom genetik, nu drivs för långt. Detta ökar konkurrenskraften för länder där de nödvändiga fälttesterna kan utföras snabbare och mer intensivt, och av samma organisation som gör biotekniken. Det bidrar till misstänksamheten mot skogsträdsförädling att så stor del av forskningsansträngningen och uppmärksamheten satsas på bioteknik, GMO, genpatent och kommersialisering av gener. Detta kan nog också indirekt minska det svenska skogsbrukets framtida konkurrenskraft. Fast å andra sidan kan det vara tvärtom, eftersom medborgarnas uppmärksamhet ligger helt på GMO, kan skogsbruket få ha fröplantager och klonskogsbruk i fred. Råd:  Råd Sänk först omloppstiden till 15 år! Börja sedan diskutera genteknologi! SkogForsk istället för SLU?:  SkogForsk har eller kan bygga upp mycket av den kompetens SLU nyligen förlorat. Skogsbruket kanske vill satsa på sitt forskningsinstitut och undvika konkurrens från SLU. SkogForsk kanske vill verka som de gör allt och som SLU inte behövs. Men då kostar det mer för SkogForsks intressenter och blir mindre gjort än om SLU kan “luras” att medverka! Dessutom har varken SLU-genetik eller SkogForsk betett sig som de önskade något sådant, snarare tvärtom! Jag tycker SLU-genetiker och SkogForsk förädlare samarbetar excellent och verkar helt inställda på att fortsätta att göra detta! SkogForsk istället för SLU? Föreningen Skogsträdsförädling har pengar och kan “rädda” SLU genetiken:  Föreningen Skogsträdsförädling har pengar och kan “rädda” SLU genetiken Bengt Andersson och Björn Hannrup har gjort en utredning. Mot bakgrund av detta diskuterar fakulteten och föreningen en gemensam satsning på SLU-genetik. Men om föreningen säger ja till detta och ger ett väsentligt bidrag, så blir det nog mindre åt SkogForsk i fortsättningen. Bl a jag sitter i föreningens styrelse och får kanske anledning att ta ställning till detta. Lyssnar gärna på eventuella synpunkter.

Add a comment

Related presentations