EKA KaggebofjÃrden

50 %
50 %
Information about EKA KaggebofjÃrden
Education

Published on February 5, 2008

Author: Renzo

Source: authorstream.com

Från vattendragsgrupp till åtgärdsplan mot övergödning och sedan……….:  Från vattendragsgrupp till åtgärdsplan mot övergödning och sedan………. Stockholm 7 nov 2007 BAKGRUND:  BAKGRUND Styrelserna i LRF-avdelningarna i Hannäs, Tryserum-Ö Ed, Ukna och V Ed träffades 2001-04-19 för att diskutera möjligheterna för en lokal och frivillig samverkan kring vattenmiljön i Vindommen, Vindån och andra tillflöden till Edsviken-Kaggebofjärden. Motiven för att göra något gemensamt formulerades som att: använda växtnäringen bättre och därigenom minska läckaget det är bättre att frivilligt vidta åtgärder än att bli tvingad av myndigheter lantbrukarna visar engagemang för Östersjöns övergödningsproblem öka trovärdigheten för böndernas miljöarbete förbättra och utvidga samarbetet mellan lantbrukare Slide3:  I stället för att invänta myndigheternas krav kan lantbrukarna vara ”steget före” och ta initiativ till att driva det lokala vattenvårdsarbetet. Om vi startar nu har vi möjlighet att påverka och vi får gott om tid att genomföra åtgärder. Det är bättre att ligga lågt och vänta på myndigheternas krav. Förslaget om ny vattenadministration med lokal förankring är nog i stort sett bra, men det är för osäkert att vara pilotprojekt. Det är bättre om något annat avrinningsområde är först ut. Projektidén är OK, men det behövs någon form av stimulans för att lantbrukarna skall medverka lika bra som hittills. Lantbrukarna i Sverige har gjort så mycket man kan och har råd med för att minska näringsförlusterna. Det är bättre att lägga resurserna på andra sidan Östersjön. Bondespel 2003-04-09 Vattenförvaltning är en social aktivitet!:  Vattenförvaltning är en social aktivitet! 3 års samarbete Lantbrukare, boende, kommunrepresentanter, lantbruksrådgivare, avloppsrådgivare, samhällsvetare, hydrologer/modellerare, representanter från länsstyrelsen Mål: ”Ingen övergödning”. God status till 2015 (EU:s vattendirektiv). Ligga steget före myndigheterna… VINDOMMEN – VINDÅN – KAGGEBOFJÄRDEN AKTIVITETER :  VINDOMMEN – VINDÅN – KAGGEBOFJÄRDEN AKTIVITETER Vattendragsgrupp Tjäna pengar på minskat näringsläckage 50 deltagare Båtresor i skärgården 3 st Markkartering 3.300 ha Växtnäringsbalanser 40 st Gödslingsrådgivning Greppa Näringen 12 delt. Studiecirkel fiskevård 20 delt. Studieresa om fiskevård F län Fiskevårdsplan för Vindån Informationsmöten om vattendirektivet, övergödning Möten modellberäkningar, avloppsfrågor Möten om indata för modellberäkningar Vattenprovtagningar 140 st Sekundära skydd 34st Mål- och åtgärdsmöten Åtgärdsplan Under 6 år c:a 60 gruppaktiviteter, exkl vattendragsgruppens möten Varför har vi arbetat med att ta fram en lokalt föreslagen åtgärdsplan?:  Varför har vi arbetat med att ta fram en lokalt föreslagen åtgärdsplan? Tar tillvara på kunskap kring hur avrinningsområdet fungerar, vilken information som finns tillgänglig Genom att de som direkt påverkas av dåliga vattenförhållanden, samt som är de som förväntas göra åtgärder är med i arbetet är chansen att åtgärder verkligen örs större om de är med från början Olika hinder kan identifieras och förhoppningsvis övervinnas Förhoppningsvis får man en ökad förståelse mellan olika grupper av vattenintressenter Deltagande är en demokratifråga! Steg 1: Hur ser det ut – och varför:  Steg 1: Hur ser det ut – och varför Kunskapsutbyte mellan lokala deltagare och modellerare. Hur kan vi säkerställa att modellerna verkligen speglar hur det ser ut i verkligheten? Diskussion kring resultat från modelleringen av ”dagens läge”. Vem bidrar, hur mycket och var? Den streckade delen av staplarna går att åtgärda Steg 2: Hur vill vi att det ska se ut? :  Steg 2: Hur vill vi att det ska se ut? Framtagande av lokala mål kopplade till önskvärda förhållanden i sjöar och kustområden Steg 2: Hur vill vi att det ska se ut? Edsviken, Kaggebofjärden, Bredvassaviken:  Steg 2: Hur vill vi att det ska se ut? Edsviken, Kaggebofjärden, Bredvassaviken ”Klart vatten” (blå) ”Ingen onaturlig algblomning” (grön) Steg 2/3: Hur ser det ut och hur mycket måste vi rena? Sjöarna:  Förslag för Vindommen: Minska fosfortrillförsel med 20% till år 2015. Förslag för Rånen: Minska fosforhalter i sjön med 17% .. Viktigt dock att vi inte får för lite kväve i förhållande till fosforn. Förutom åtgärder i området krävs en restaurering av sjön. Steg 2/3: Hur ser det ut och hur mycket måste vi rena? Sjöarna Steg 3: Hur mycket måste vi rena? Edsviken, Kaggebofjärden, Bredvassaviken:  Steg 3: Hur mycket måste vi rena? Edsviken, Kaggebofjärden, Bredvassaviken Vattendirektivets förslag på klassning – vi klarar inte ”god status” vare sig sommar eller vintertid. Sommar Vinter Edsviken 23% 16% Kaggebofjärden 11% 9% Bredvassaviken 15% 10% Så här mycket för höga halter är det Steg 3: Hur mycket måste vi rena? Edsviken, Kaggebofjärden, Bredvassaviken:  Steg 3: Hur mycket måste vi rena? Edsviken, Kaggebofjärden, Bredvassaviken Förslag för Edsviken, Kaggebofjärden och Bredvassaviken: Vi kan inte nå vare sig våra egna önskemål eller Vattedirektivets mål på egen hand. Det krävs en gemensam insats inom hela Östersjöns tillrinningsområde. Till 2015 vill vi istället minska den mänskligt orsakade fosfor-transporten till fjärden och vikarna med minst 30 % samt kvävetransporten med minst 10 %. Steg 4: Hur kan vi nå målen? Och vad kostar det Möjliga åtgärder:  Steg 4: Hur kan vi nå målen? Och vad kostar det Möjliga åtgärder De åtgärder som har listats som möjliga och vars effekt på närsaltstransport har modellerats och även i vissa fall kostnadsberäknat är: anpassad kvävegödsling, fånggrödor, mer gödselspridnings på våren än på hösten, omfördelning av gödsel från jordbruksmark med stora fosforpooler till mer fosforfattig åkermark,skyddszoner utmed vattendrag, våtmarker ,förbättring av enskilda avlopp, samt användning av fosfatfria tvättmedel. Inte vårplöjning Inte större gödselbrunnar Slide14:  Reduktion av mänskligt orsakad transport (%) Kostnad miljoner kr/år Steg 4: Hur kan vi nå målen? Och vad kostar det Rånen:  Steg 4: Hur kan vi nå målen? Och vad kostar det Rånen Tusen kronor /år Steg 4: Hur kan vi nå målen? Edsviken, Kagegbofjärden, Bredvassaviken:  Steg 4: Hur kan vi nå målen? Edsviken, Kagegbofjärden, Bredvassaviken Steg 4: Hur kan vi nå målen? Edsviken, Kagegbofjärden, Bredvassaviken:  Steg 4: Hur kan vi nå målen? Edsviken, Kagegbofjärden, Bredvassaviken Steg 4: Hur kan vi nå målen? Edsviken, Kagegbofjärden, Bredvassaviken:  Steg 4: Hur kan vi nå målen? Edsviken, Kagegbofjärden, Bredvassaviken Illustration av hur mycket av den nödvändiga reduktionen för att uppnå ”god status” enligt vattendirektivet som kan åstadkommas genom scenariemodelleringen ”maximala åtgärder. Vi kan klara en tredjedel på egen hand… RESULTAT :  RESULTAT Rapporter kommer Mindre gödselgivor Mer vårspridning Attitydförändring Möjligt att engagera lantbrukarna i lokala vattenvårdsaktiviteter Framgångsrik horisontell aktörsamverkan (lantbrukare-boende) Fruktbar dialog med forskare Bra informationsutbyte med myndigheter Underifrånperspektivet har mött uppifrånperspektivet (Leader) Modeller ger kraftfullt diskussionsunderlag. Helhetssyn, målformulering, åtgärdsalternativ, effekter Förstudie om våtkompostering Vattenråd och våtmarksplanering på gång VINDÅNS VATTENRÅD:  VINDÅNS VATTENRÅD Vindåns ARO + kustzon Rånen, Licknevarpsfj, Kvädöfj, Edsviken, Kaggebofj, Bredvassaviken Lokalt partnerskap: Västerviks, Åtvidabergs och Valdemarsviks kommuner. LRF i Hannäs, Tryserum-Ö Ed, Ukna o V Ed . Vråkabygdens byalag. SNF ? Vindommens FVOF ? Inlands- och kustvattnens näringstillstånd och åtgärder för att undvika övergödning beskrivs i Åtgärdsplanen och Kustvattenstatus (Västerviks kommun) Grundvatten behöver belysas . Fiskevårdsplan och biotopkartering finns för Vindån Samverkansorgan för dialog med Lst och VM och mellan lokala medborgare och kommunerna om lokal vattenförvaltning och genomförande av Åtgärdsplan Inga formella röstetal. Minnesanteckningar. Beredningsgrupp ? Handlingsplan enl vattendirektivet och Åtgärdsplan. Handlingsplan för allmänhetens och lokala aktörers deltagande Administrativ bas. Någon kommun eller LRF Slide22:  Vindån är biotopkarterad 2003 VANDRINGSHINDER:  VANDRINGSHINDER 5 stycken 1 definitivt 4 partiella SKYDDSZONER :  SKYDDSZONER Saknas utmed 81% Skyddszon 10 m eller större finns bara längs 10% av sträckan DÖD VED:  DÖD VED SAKNAS LÄNGS 75% Slide26:  Misstroende mot myndigheter Inte samma miljöstödsregler inom tillrinningsområdet Ej marknadsanpassade stödnivåerna Risk för EQR-exercis Den sektoriserade myndighetsstrukturen Lokal kapacitet och styrning Svårt att få med alla lantbrukare, trots morötter Svaga synliga sambandet åtgärder - effekter HINDER Slide27:  Årensning Små vattenkraftverk Strandbete Fiskvandring Död ved Kantzoner Ensk avlopp Fånggröda Våtmarker Skyddszoner ”Lose-lose” eller ”Win-win” Bevarande Nyttjande Hur skulle det kunna bli ? Gödselhantering Jordbearbetning Lekgrus Slamfällor Kräftfiske Växtskyddsmedel Vindån: Skogsavverkning Styrmedel Predict – control regime v. Adaptive – integrated regime Slide28:  Samfälligheter laga skiftet SLUTSATSER :  SLUTSATSER Vatten förenar Vattenförvaltning en social aktivitet Medborgardeltagandet borde få ett tydligt mål, inte bara normativt Helhetsperspektiv (m h a modeller) viktigt för diskussionerna Kaggebofjärdens status beroende av Östersjöns tillstånd Horisontella överläggningar viktigt för gemensam ståndpunkt Kunskaper och aktörsamverkan är också styrmedel Men ekonomiska stöd är oslagbara styrmedel Ekonomiskt stöd till enskilda avlopp Miljöstöden till lantbruket måste anpassas till avrinningsområden och bedömt åtgärdsbehov Aktualisera förslaget om ”framförhandlade avtal” Debattera ” Adaptive and integrated governance” även utanför forskningen Slide30:  In getting our waters clean, the role of citizens and citizens´ groups are crucial (EU Commission)

Add a comment

Related presentations